Kemi periodiska systemet
•
Periodiska systemets form
Det periodiska systemet är en tabell över alla grundämnen som vi känner till. Men varför ser det ut så där, med ett stort tomrum i de översta raderna? Och varför har några ämnen hamnat här nere? Det har att göra med ämnenas elektroner, och vilka elektronskal de befinner sig i. Ämnen som har lika många elektroner i sitt yttersta skal - lika många valenselektroner - har liknande egenskaper.
Därför är det praktiskt att ordna grundämnena efter antalet valenselektroner. På vilket sätt ordnar vi dem? Jo, så att ämnen med lika många valenselektroner står i samma kolumn. Men att göra det, är inte helt enkelt. Kolla här: Vi börjar med en atom som har en elektron i sitt yttersta skal.
Atomen bredvid har två valenselektroner, och den efter har tre. På raden under börjar det likadant: den första atomen har en valenselektron, den andra har två. Men kolla nu vad som händer med det tredje ämnet på den här raden: Atomen har en elektron till, men den här elektronen är inte i det yttersta skalet, utan i det näst yttersta. Antalet valenselektroner är fortfarande oförändrat, två stycken. Och vi vill ju att alla atomer som står under varandra ska ha samma anta
•
Periodiska systemet
Periodiska systemet, även kallat grundämnenas ordning,[1] är ett indelning från grundämnen samt atomslag efter deras ökande atomnummer (antal protoner inom kärnan), samt även kemiska och fysikaliska egenskaper samt elektronkonfiguration inom de yttre elektronskalen. Denna ordning visar periodiska trender, såsom grundämnen med liknande egenskaper inom samma kolumn (grupp). detta finns även fyra rektangulära block tillsammans approximativt likartade kemiska attribut. Inom varenda rad (period) återfinns inom allmänhet metallerna på den vänstra sidan, medan icke-metallerna återfinns vid den högra sidan.
Den första utgåvan av periodiska systemet ställdes upp från Dmitrij Mendelejev (), såsom var ursprunglig med för att publicera sina resultat, samt Lothar Meyer. Allt eftersom nya grundämnen upptäckts samt den teoretiska grundvalen på grund av systemet fördjupats, har detta modifierats samt förfinats.
Ännu ej bekräftade grundämnen äger tilldelats provisoriska namn, sammansatta av symboler för atomnumrets siffror inspirerade av räkneord från latin och grekiska, således: 0 = nil; 1 = un; 2 = bi; 3 = tri; 4 = quad; 5 = pent; 6 = hex; 7 = sept; 8 = okt; 9 = enn. Namnen avslutas tillsammans suffixet -ium. Exempel:
•
Redan under forntiden var vissa grundämnen kända. Det var de som kunde hittas i naturen eller som enkelt kunde framställas till exempel guld, silver, koppar, järn och tenn.
Under historiens gång har hela tiden upptäckter av nya grundämnen gjorts, framför allt under talet och talet. På mitten av talet skapade ryssen Dmitrij Mendelejev ett system för hur grundämnena var besläktade med varandra. Detta gjorde han innan atommodellen och protonen var upptäckta.
Bild: geralt / Pixabay License
Han kallade sin modell för det periodiska systemet. I hans periodiska system fanns det många tomma rutor för grundämnen som ännu inte upptäckts. Mendelejev kunde, förutom att förutsäga att det fanns oupptäckta grundämnen, även förutsäga dessa grundämnens egenskaper. Idag är de upptäckta och hans förutsägelser stämde.
Det periodiska systemet är indelat i perioder och grupper. En vågrät rad kallas period.
Dessa grundämnen har samma antal elektronskal.
En kolumn (lodrät) kallas grupp. Dessa grundämnen har samma antal valenselektroner d.v.s. lika många elektroner i sitt yttersta skal. Det är endast valenselektronerna som påverkas vid en kemisk reaktion. I en grupp har grundämnen