Uppehållstid koldioxid
•
Koldioxid
Koldioxid | |
---|---|
Systematiskt namn | Koldioxid |
Kemisk formel | CO2 |
Molmassa | 44g/mol |
Utseende | Färglös gas |
CAS-nummer | |
SMILES | C(=O)=O |
Egenskaper | |
Densitet | fast form: 1,6g/cm³ gasform: 1,98g/dm³ (0 °C, Pa) |
Löslighet (vatten) | 1,45g/l |
Smältpunkt | ,6°C (trippelpunkt nära 5,1 atm) |
Kokpunkt | ,5°C (sublimerar) |
Ångtryck | kPa (20°C) |
Termokemi | |
ΔfH0liquid | ,52 kJ/mol |
S0solid | ,79 J/mol ·K |
Säkerhet | |
Förtäring | Kan producera illamående, kräkning samt inre blödningar. |
Inandning | Kvävning, hyperventilering. |
Hud | Torris kunna orsaka köldskador. |
Ögon | Kan orsaka blindhet. |
SI-enheter & STP används ifall ej annat angivits |
Koldioxid, kemisk formel CO2, är nära rumstemperatur enstaka färglös gas. Den fyller år viktiga biologiska funktioner samt spelar enstaka central roll för jordens växtlighet. Koldioxid är även en betydelsefull växthusgas. Koldioxid används till många olika industriella tillämpningar.
Koldioxid bildas vid förbränning samt genom andning hos aerobaorganismer (växter, djur, svampar och flera mikroorganismer). tillsammans med hjälp från fotosyntesen omvandlar, å andra sida
•
CO2 stannar INTE tusentals år i atmosfären utan max 55 år.
IPCC påstår att koldioxidmolekylen lagras för långa tider i atmosfären och det utgör ett växande problem när förbränningen av våra fossila bränslen bara fortsätter, men de har fel.
Detta påstår Dr. Antero Ollila som undersökt saken lite noggrannare.Han menar att uppehållstiden för den antropogena CO2 är 16 år och för den totala CO2 är den 55 år.
Vi behöver alltså inte vara rädda för att våra barn och barnbarn kommer att "koka bort" som FN:s generalsekreterare vill påskina.
Genom detta resonemang blir det lättare att förstå ett tidigare inlägg här på bloggen : CO2 nivån kan ha varit uppe i dagens nivå minst två ggr sedan () samt att temperaturen inte följt koldioxidkurvan varken i tidigare skeden av jordens utveckling som senare skeden under talet.
Det finns tre naturligt förekommande isotoper av kol på jorden:
C12 som utgör nästan 99 % av allt kol på jorden ( ingår i fotosyntesen )
C13 som utgör 1 %
C14 som förekommer endast i spårmängder ( ca 1 atom per kolatomer ) och sönderfaller till kväve ( 14N )
C14 är en radioisotop vars kärna består av 6 protoner
•
Uppehållstid
Uppehållstid eller omsättningstid är ett mått inom miljövetenskapen som betecknar den tid under vilken ett ämne befinner sig inom en viss del av sitt kretslopp. Uttryckt i matematiska termer är det kvoten mellan den mängd som i vanliga fall finns i ett utrymme och flödet ut ur det[1].
Begreppet används ofta för att beskriva hur länge vatten dröjer sig kvar i en sjö. Sjön med världens längsta uppehållstid är Vostoksjön i Antarktis, där vatten stannar kvar i över 13 år. I Sverige har bland annat Vättern en uppehållstid på år.
Teori
[redigera | redigera wikitext]Reservoar | Genomsnitt |
---|---|
Antarktis | 20 år |
Oceaner | 3 år |
Glaciärer | 20 till år |
Säsongsbundet snötäcke | 2 till 6 månader |
Jordfuktighet | 1 till 2 månader |
Ytligt grundvatten | till år |
Djupt grundvatten | 10 år |
Sjöar | 50 till år |
Floder | 2 till 6 månader |
Atmosfären | 9 dagar |
Uppehållstiden för en reservoar är den genomsnittliga tid som en vattenmolekyl kommer att tillbringa i den reservoaren (se intilliggande tabell). Det är ett mått på medelåldern för vattnet i reservoaren.
Grundvatten kan tillbringa över 10 år under jordens yta innan det nå