Den svenska välfärden 1960
•
Den svenska välfärden
Kategori
Bild:
Det svenska välfärdssystemet kan liknas vid ett socialt skyddsnät som ska se till att medborgarnas levnadsförhållanden når upp till en viss standard.
I det här avsnittet förklaras hur det svenska välfärdssystemet fungerar. Här presenteras välfärdssamhällets delar och uppbyggnad. Vi kommer också titta närmare på föräldraförsäkringen, barn- och studiebidrag, A-kassa, sjukvårdssystemet och pensionssystemet.
Koppling till kursplaner för högstadiet och ämnesplaner för gymnasiet hittar du längre ner i texten.
Vad är ett välfärdssamhälle?
Begreppet välfärd kan ha många olika betydelser. När vi talar om det i ett samhällsperspektiv menar vi i regel välfärdssamhälle. Begreppet välfärdssamhälle brukar innebära att staten försöker bygga ett samhälle med olika trygghetssystem som gör att människor som är sjuka, arbetslösa eller gamla kan få stöd och hjälp av olika inrättningar i samhället.
I det här avsnittet förklaras hur det svenska välfärdssystemet fungerar. Här presenteras välfärdssamhällets delar och uppbyggnad. Vi kommer också titta närmare på föräldraförsäkringen, barn- och studiebidrag, A-kassa, sjukvårdssystemet och pensi • Ur antologin Den kantstötta välfärden. Att skriva den svenska välfärdens och välfärdspolitikens historia är en vansklig uppgift. Det finns en rad färdiga berättelser om hur den mest lyckade av samhällsmodeller kom till. Samtidigt finns det nästan lika många berättelser om försummelser inom välfärden, ekonomiska misstag, tvångsåtgärder och rent av övergrepp. Missförhållanden som funnits inom såväl institutionella som öppna former av omhändertagande, omsorg och vård. Till viss del handlar detta om olika ideologiska ställningstaganden som smittar av sig på bilden av de historiska sammanhangen. Men det handlar även om att välfärdsområdet berör så många och komplexa mänskliga och sociala förhållanden, att vitt skilda historiska berättelser kan vara sanna och falska på en och samma gång. Historiska händelseförlopp är sällan så entydiga som de framstår i politiska debatter. Inte minst problematiskt är att man i politiska sammanhang ofta använder historien som ett sätt att legitimera eller stärka den egna uppfattningen. Historien handlar alltid till viss del om oss själva. För min personliga del har arbetet med boken Den kantstötta välfärde • Efter folkhemmet: välfärd, ofärd samt samtalets skönhetslära i svensk prosalitteratur beneath ’rekordåren’ vid ‐talet Robert Rauschenberg: Monogram (–59) Ända sedan talet lever oss i en välfärdssamhälle, brukar det alltjämt heta inom Sverige. Denna kliché åsyftar i synnerhet samhällets övertagande av kostnader för vård, skola samt omsorg, dock också detta samhälleliga ansvaret för andra aspekter från den sociala infrastrukturen, likt exempelvis kulturen.1 Ett välfärdssamhälle bygger ytterst på skatter och samhörighetskänsla. I dessa avseenden skiljer sig dock dagens välfärdssamhälle avsevärt ifrån talets.2 talet brukar betraktas som kulmen på den utveckling liksom, från 30talets ”folkhem”, ledde fram mot det svenska välfärdssamhället. vilket vi därefter kunnat bevittna är i enlighet med många enstaka långsam minskning och förskjutning mot nyliberala ideal, präglade av marknadshushållning, entrepenörsanda samt individualism (Lindbom & Bergqvist ). Klassklyftorna har ökat: redan vid talet aktualisera
Välfärden och samhället till
() Efter folkhemmet: välfärd, ofärd och samtalets estetik inom svensk prosalitteratur under ’rekordåren’ på talet [After the ‘Folk home’: Welfare, Unfare, and the Aesthetics of Dialogue in the Peak Years of the s’] Draft version.