Järnbrist latin
•
Järnbristanemi
Järnbristsnemi - Svensk ICD10
Järnbristanemi är en typ av anemi, brist på röda blodkroppar, som beror på järnbrist. Vid järnbristanemi är blodetserytrocyter oftast för små (microcytär anemi) och alltid hemoglobinfattiga (hypokromanemi). Liksom vid andra anemier är halten av hemoglobin för låg för att kunna transportera syre i tillräcklig mängd.
Diagnos
[redigera | redigera wikitext]Efter att anemi har konstaterats måste det påvisas att järnbrist är orsaken. Blodstatus är alltid förstahandsanalys vid utredning av anemi:
MCV behöver i undantagsfall inte alltid vara lågt trots järnbristanemi på grund av samtidiga makrocytära faktorer, till exempel megaloblastanemi orsakad av folatbrist. Järnstatus kontrolleras med blodprov och visar följande mönster:
Inflammation kan påverka järnproverna i motsatt riktning.
Orsaker
[redigera | redigera wikitext]- För litet intag av järn på grund av dålig kost eller nedsatt absorption (inflammation i mag/tarm-kanalen ex vid celiaki (glutenintolerans) och Crohns sjukdom)
- Blodförlust genom menstruation, blödningar.
- Ökat järnbehov hos växande barn och ungdomar, gravida och prematura barn.
Externa länkar
[redigera•
Järnbrist
Järnbrist innebär att kroppen har brist på järn. Järnbrist är enligt WHO det vanligaste bristtillståndet i världen efter proteinbrist. Mer än 2&#;miljarder människor i världen beräknas lida av järnbristanemi, och mer än 1&#;miljon människor dör årligen av sin anemi.
Alla organ och hela individen påverkas vid järnbrist. Brist på järn påverkar hela kroppen och kan ge både kroppsliga och psykiska (kognitiva) symptom.
Symptom
[redigera | redigera wikitext]Kroppsliga symptom
[redigera | redigera wikitext]Psykiska symptom
[redigera | redigera wikitext]Riskgrupper
[redigera | redigera wikitext]Följande grupper bedöms vara i riskzonen för att drabbas av järnbrist:
- Kvinnor
- Gravida
- Nyförlösta
- Idrottare
- Barn & ungdomar
- Vegetarianer
- Veganer
- Äldre
- Blodgivare
Behandlingsalternativ
[redigera | redigera wikitext]Kroppen förlorar dagligen 1–2&#;mg järn genom cellavstötning i hud och tarmens slemhinnor. Kvinnor i fertil ålder förlorar ytterligare blod vid menstruationer. Om inga kompensationer görs uppstår järnbrist.
Det finns tre sätt att bättra sin järnhälsa.
- Genom kosten
- Genom järntillskott och järntabletter
- Genom intravenösa preparat
•
Järn
- För andra betydelser, se Järn (olika betydelser).
| Järn | |||||||||||||||
Bitar från rent (99,7&#;%) elektrolytjärn samt en kub (1 cm3) av högrent (99,&#;%) järn. Emissionsspektrum | |||||||||||||||
| Generella egenskaper | |||||||||||||||
| Relativ atommassa | 55,(2)[1]u | ||||||||||||||
| Utseende | Glänsande metall med enstaka gråaktig nyans | ||||||||||||||
| Allotroper | Alfajärn (α) Gammajärn (γ) | ||||||||||||||
| Fysikaliska egenskaper | |||||||||||||||
| Densitet vid r.t. | 7, g/cm3 | ||||||||||||||
| – flytande, vid smältpunkten | 6,98 g/cm3 | ||||||||||||||
| Aggregationstillstånd | Fast | ||||||||||||||
| Smältpunkt | 1 K (1 °C) | ||||||||||||||
| Kokpunkt | 3 K (2 °C) | ||||||||||||||
| Molvolym | 7,09 ×&#;10−6m³/mol | ||||||||||||||
| Smältvärme | 13,81 kJ/mol | ||||||||||||||
| Ångbildningsvärme | [2]kJ/mol | ||||||||||||||
| Specifik&#;värmekapacitet | [3]J/(kg × K) | ||||||||||||||
| Molär värmekapacitet | 25,1 J/(mol × K) | ||||||||||||||
| |||||||||||||||
| Atomära egenskaper | |||||||||||||||
| Atomradie | () pm | ||||||||||||||
| Kovalent radie | pm | ||||||||||||||
| Elektronaffinitet | 15,7 kJ/mol | ||||||||||||||
| Jonisationspotential | Första: ,5 kJ/mol Andra: 1 ,9 kJ/mol Tredje: 2 kJ/mol Fjärde: 5 kJ/mol (Lista) | ||||||||||||||
| Arbetsfunktion | 4,5[4]eV | ||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | |||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | [Ar] 3d6 4s2 | ||||||||||||||
| e− per skal | 2, 8, 14, 2 | ||||||||||||||
| Kemiska egenskaper | |||||||||||||||
| Oxidationstillstånd | −4, −2, −
| ||||||||||||||