Borrelia utbredning
•
Borreliabakterien kan spridas från fästingen till kroppens nervsystem utan hudinfektion veckor efter bettet (ej efter månader till år). Bakterien kan också spridas via hudinfektionen erythema migrans. Tiden mellan bett och neurologiska symtom kan då förlängas.
Smärtor, kranialnervspareser och sensibilitetsrubbningar är vanliga symtom vid neuroborrelios. Insätts antibiotikabehandling efter ett par veckors sjukdom brukar symtomen börja klinga av efter 1 veckas behandling och successivt minska inom ett par veckor till någon månad.
Har sjukdomen pågått under flera månader finns risk för kvarstående neurologiska skador framför allt hos äldre personer, trots att infektionen bekämpats.
Lumbalpunktion är ett viktigt diagnostiskt hjälpmedel. Vid oklar akut smärta under sommar och höst bör lumbalpunktion övervägas. Smärtan beskrivs mest intensiv nattetid. Analys av likvor kan också vara av värde för att bedöma effekt av behandling, om tveksamhet uppstår.
Symtom och klinisk bild
Radikulitsymtom och meningitsymtom förekommer samtidigt eller var för sig.
Meningitsymtomen yttrar sig som huvudvärk, nackvärk, trötthet, aptitlöshet och ibland kräkningar.
Radikulitsymtomen kan vara bå
Lusburen återfallsfeber
Fästingburen återfallsfeber
•
Borrelia
Borrelia är ett bakteriesläkte som orsakar två olika typer av sjukdomar. Den ursprungliga gruppen är återfallsfebrar, varav flera är mycket allvarliga och kända sedan talet, och den andra gruppen är mildare och har främst upptäckts efter och som särskilt orsakar hudinfektioner. De senare kan emellertid också orsaka djupare kroniska skador på bland annat leder och nervsystem och benämns internationellt ofta för "Lyme-disease" eller liknande.
I Sverige är borrelios eller borreliainfektion[1] numera det officiella namnet för sjukdomar inom Lyme-disease-gruppen.
Taxonomi och systematik
[redigera | redigera wikitext]Borrelia tillhör ordningen Spirochaetales vilken innehåller familjerna Spirochaetaceae och Leptospiraceae. Borreliasläktet och syfilissläktet (Treponema) ingår i den förstnämnda familjen. 16S&#;rRNA-gensekvensanalyser visar att spiroketerna skiljer sig distinkt från andra bakteriegrupper.
Typarten för borreliasläktet är B. anserina som orsakar sjukdom hos fåglar men numer är ovanlig utanför tropikerna. Den upptäcktes hos ankor, därav artnamnet anserina och karaktäriserades morfologiskt och kliniskt år Släktnamnet tillägnades
•
Återfallsfeber är ett vektorburen sjukdom som inom sin klassiska form uteslutande ses liksom importsmitta inom Sverige. Då de orsakande bakterierna, tillhörande borreliasläktet, infekterar olika vektorer, har olika utbredningsområde samt ger upphov till olika sjukdomsförlopp inom viss mån, indelas specifik febersjukdom i numeriskt värde undergrupper:
Fästingburen specifik febersjukdom (FBÅF) besitter generellt sett ett vänligare förlopp än lusburen specifik febersjukdom (LBÅF).
Studier ifrån flera håll i Norden har beneath senare tid visat fynd av (låg) seroprevalens avseende antikroppar mot Borrelia miyamotoi. Denna borreliaart har en närmare släktskap med borreliaarterna som orsaker återfallsfeber än de arter som orsaker den inom Norden "vanliga borrelian" (erythema migrans, neuroborrelios etc). Infektion med B. miyamotoi beskrivs därför kortfattat i denna översikt. Även om enstaka del väljer att räkna in symtomgivande infektion tillsammans B. miyamotoi och ett del liknande borreliaarter inom återfallsfebersjukdomen existerar detta ej etablerad praxis.
Epidemiologi
Lusburen återfallsfeber ses i nuläget framför allt i Etiopien. Det etiopiska höglandet existerar högendemiskt samt på